A
Amabile
Italiensk term för vin som är halvsött.
Amfora / Qvevri
Traditionella lerkärl som används för jäsning och lagring av vin, särskilt kända från Georgien. Till skillnad från Qvevri är Amfora lagring ovan jord.
AOC / AOP
Franska ursprungsbeteckningar som garanterar vinets geografiska ursprung och produktionsmetoder.
AOC (Appellation d’Origine Contrôlée) är den klassiska franska beteckningen.
AOP (Appellation d’Origine Protégée) är EU:s modernare variant. Båda fungerar som kvalitets- och ursprungsstämpel.
Appassimento
Italiensk metod där druvor torkas innan jäsning för att ge vinet mer koncentration och fyllighet.
Appellation
Certifiering som anger vinets geografiska ursprung och att det följer lokala regler för produktion.
Arom / Aromatisk
Vinets doft och smak. "Aromatisk" används för viner med tydlig och komplex doftprofil.
B
Balans
Harmoniskt samspel mellan syra, tanniner, alkohol, frukt och ektoner.
Balsamiska inslag
Ton av balsamvinäger, örter eller terpentin som ibland återfinns i vinets doft och smak.
Barrique
Litet ekfat på 225 liter, vanligt i Bordeaux. Ger ofta toner av vanilj, rostad nöt och kryddighet.
Bâtonnage
Att röra om vinet på jästfällningen under lagring, vilket ger fyllighet och komplexitet.
Biodynamisk odling
Odling där vingården ses som ett ekosystem och följer naturens och månens rytmer.
Blend
En blandning av olika druvor för att skapa balans, komplexitet eller en viss stil.
Bodega
Spanskt ord för vingård, vinkällare eller vinproducent.
Botti
Stora ekfat som ofta används i Italien, exempelvis i Piemonte.
Boutiqueproducent
Liten vinproducent som fokuserar på kvalitet och hantverk snarare än volym.
Brut
Vanlig beteckning på torrt mousserande vin.
C
Cantina sociale
Italienskt uttryck för kooperativ där flera odlare gör vin tillsammans.
Certifierade ekologiska odlingar
Vinproduktion som följer ekologiska principer utan syntetiska bekämpningsmedel.
Charmatmetoden
Metod för mousserande vin där bubblorna bildas i tank i stället för i flaska.
Cuvée / Cuvéer
Blandning av druvor, årgångar eller fat för att skapa en viss smakprofil.
D
Dégorgement
Steg i mousserande vinproduktion där jästfällningen tas bort ur flaskan.
Demi-sec
Fransk beteckning för halvtorrt mousserande vin.
Doft / Aromer
Vinets lukt, som kan vara fruktig, kryddig eller mer utvecklad.
DO / DOC / DOCG
Ursprungsbeteckningar i Spanien och Italien som anger geografiskt ursprung och kvalitetsnivå.
DO i Spanien,
DOC i Italien,
DOCG för de högst klassade italienska vinerna.
Druvtypiskt
Vin som tydligt speglar druvans karaktär.
Drickfärdigt / Lagringspotential
Anger när vinet bör drickas och hur länge det kan utvecklas vid lagring.
E
Ekfat / Ekkaraktär
Lagring i ekfat ger toner av vanilj, kryddor, kaffe, kakao eller nöt.
Ekologiskt vin
Vin som framställs utan syntetiska bekämpningsmedel eller konstgödsel.
Elegant smak
Viner med balanserad kropp, mjuka tanniner och subtila aromer.
Extraktion
När färg, tanniner och smakämnen dras ur skalen under jäsningen.
F
Fatkaraktär
Smak- och doftnyanser från ekfat, exempelvis vanilj, kryddor eller rökighet.
Fermentering / Jäsning
Process där socker omvandlas till alkohol och koldioxid.
Flaggskeppsvin
Producentens toppvin, gjort med särskild omsorg och ofta i begränsad upplaga.
Frisk syra / Fruktsyra
Ger pigghet och balans i vinet.
Frizzante
Italiensk term för lätt mousserande vin.
Fräschör
Upplevelse av livfullhet och lätthet tack vare syra och frukt.
G
Grand Cru / Premier Cru
Klassificeringar av högkvalitativa vingårdslägen, särskilt i Bourgogne och Champagne. Grand Cru är högst, Premier Cru en nivå under men fortfarande med hög kvalitet.
H
Handplockas
Druvor som väljs manuellt för högre kvalitet.
Hybrid
En vinranka som är en korsning mellan olika arter.
I
IGP / IGT
Ursprungsbeteckningar i Frankrike och Italien som anger vinets geografiska ursprung men med större flexibilitet än de striktaste nivåerna.
J
Jästfällning / Lees
Döda jästceller som samlas i botten. Ger aromer om vinet lagras på dem.
Jordmån
Typ av jord där vinstockarna växer; påverkar dränering, näring och ofta vinets mineralitet.
K
Klon
Genetiskt identisk variant av en vinranka.
Komplex / Komplext / Djup
Vin med flera lager av smak och doft.
Kraftfullt / Fylligt
Vin med mycket kropp, koncentration och intensitet.
Kryddigt
Aromer som påminner om kryddor, ofta från druvan eller ekfat.
L
Lagring / Flasklagring
Tid på fat eller flaska som utvecklar smak och komplexitet.
Lång eftersmak
Smaken dröjer sig kvar efter att vinet svalts.
M
Maceration
Process där druvskalen får ligga i musten under jäsning för att ge färg, tanniner och aromämnen.
Malbec
Druvsort som ger mörka, fylliga viner med aromer av mörk frukt.
Malolaktisk jäsning
Process som rundar av syran och ger smöriga toner.
Metodo Classico / Traditionell metod
Mousserande vin där bubblorna bildas vid en andra jäsning i flaskan.
Mineral / Mineralitet
Smak och doft som kan påminna om sten, flinta eller jord.
Monopole
En vingård eller appellation som helt ägs av en producent.
Mousserande vin
Vin med bubblor, naturliga eller tillsatta, till exempel champagne eller prosecco.
N
Naturvin
Viner gjorda med minimalt ingripande, ofta spontanjästa och utan tillsatt svavel.
Négoce / Négoçant
Handlare eller producent som köper in druvor eller vin och säljer det under eget namn.
Non-vintage (NV)
Mousserande vin blandat från flera årgångar.
Naturliga aromer
Viner där vinmakningen inte överglänser druvans egna dofter och smaker.
O
Orangevin
Vin gjort på vita druvor med skalkontakt, vilket ger djupare färg och mer komplexitet.
P
Passar till / Matvänlighet
Rekommenderade matkombinationer som lyfter vinets karaktär.
Passito / Recioto / Ripasso
Italienska metoder där torkade druvor eller rester från Amarone används för att skapa kraftigare viner.
Pétillant
Fransk term för lätt mousserande vin.
PDO / Ursprungsbeteckning / Region
EU-klassificering som garanterar att hela produktionskedjan sker inom ett specifikt geografiskt område. Den strängaste nivån av ursprungsskydd.
Pigeage
Metod där man trycker ned skalmassan i musten under jäsningen.
Q
Qvevri-lagrat / Amfora
Traditionell georgisk metod med lerkärl nedgrävda i marken, vilket ger jordiga och komplexa toner.
R
Reserva / Gran Reserva / Riserva
Beteckningar för viner som lagrats längre än standard, ofta både på fat och flaska.
Restsötma
Socker som finns kvar i vinet efter jäsning.
Rostade toner
Aromer från ekfat, exempelvis kaffe, kakao eller nöt.
S
Sans soufre ajouté
Franska för ”utan tillsatt svavel”.
Sec / Seco / Torrt
Beteckning för vin med låg sockerhalt.
Skalkontakt
När musten jäser tillsammans med skalen för att extrahera färg, tanniner och aromer.
Smakprofil
Helhetsintrycket av vinets smak och balans.
Struktur
Samspelet mellan syra, tanniner, alkohol och kropp.
Ståltankslagring
Lagring i rostfria tankar för att bevara fräschör och frukt.
Sulfit
Svaveldioxid som används för att skydda vinet.
Sur lie
Att låta vinet vila på jästfällningen.
Syra
Ger friskhet och livfullhet i vinet och balanserar sötman.
T
Tanniner
Naturliga ämnen i skal, kärnor och stjälkar som ger vinet struktur, strävhet och lagringspotential.
Taninrik / Mjuka tanniner
Beskriver tanninernas karaktär – strama eller lena.
Terroir
Kombinationen av jordmån, klimat, topografi och odlingstraditioner som formar vinets karaktär.
U
Ursprung / PDO / Region
EU-klassificering som garanterar att hela vinets produktionskedja sker inom ett geografiskt område. Den mest strikta nivån av ursprungsskydd.
V
Vardisubani
Georgiskt begrepp för en vingård eller plats.
Vendange tardive
Franskt uttryck för sent skördade druvor, ofta med högre sötma.
Vieilles vignes
Franska för ”gamla stockar”; druvor från äldre vinstockar ger ofta mer koncentration.
Vingård
Mark där druvor odlas och ibland även vin produceras
Vinifikation / Vinifikationsprocess
Hela processen från skörd till färdigt vin.
